Skytte
Kategori: Allmänt
Göran Skytte i Betlehemskyrkan
Helgen den 3-6 februari arrangerar EFS i Stockholm en konferens på temat ”Den profetiska kyrkan”. Idag – lördag – höll konferensen till i Betlehemskyrkan inne i City. Eftermiddagens huvudtalare var den Göran Skytte, känd journalist och TV-profil. Jag "bevakade" föredraget för Hammarbykyrkans webbsida och har ikväll skrivit om det och lagt ut det på nätet.
I nära 90 minuter trollband Göran Skytte de uppemot 500 personer som sökt sig till BK denna vackra vintersöndag. Föredragets tema var ”Våga vara kyrka!”. Skytte tecknade först bilden av hur Sverige utvecklats under de 61 år han själv vandrat på jorden. Han belyste 60-, 70- och 80-talens sekulariseringstrend, som han som journalist var med och stödde. Kristen tro var ute och troende människor en aning knäppa. Under 68-revolutionen befann han sig själv långt ut på vänsterkanten bland de hårdföra Leninisterna. De som dominerat 68-vågen blev sedan via sina studier sociologer eller journalister och skulle via sina arbeten arbeta för proletariat och för vänsterns värderingar. Media kom sedan under ett par decennier att domineras av denna grupp vänsterradikala – som i sin retorik inte hade något utrymme för Gud. Religionen var ett opium för folket och skulle om inte utrotas så åtminstone förlöjligas eller tigas ihjäl.
Det tillhör ju inte vanligheterna att en känd journalist och TV-profil "konverterar" och blir bekännande kristen. Skytte verkar gå in i rollen med uppriktighet och allvar. Samtidigt är hans föredrag ytterst underhållande och engagerande. Han springer runt på podiet och håller definitivt alla lyssnare vakna. I sin krönika i SvD kan han ibland låta väl konservativ, kan jag tycka. T ex delar jag inte hans tankar i kvinnoprästfrågan och kanske inte heller i den generella synen på kyrkan. Jag tycker att den sociala dimensionen är ytterst viktig och att kyrkan som folkkyrka måste ha en öppen gräns mot de ljumma och halvtroende. Men Göran Skytte är definitivt en mycket spännande röst i mediakören - en av de få bekännande kristna som har en plattform i mediaeliten.
I nära 90 minuter trollband Göran Skytte de uppemot 500 personer som sökt sig till BK denna vackra vintersöndag. Föredragets tema var ”Våga vara kyrka!”. Skytte tecknade först bilden av hur Sverige utvecklats under de 61 år han själv vandrat på jorden. Han belyste 60-, 70- och 80-talens sekulariseringstrend, som han som journalist var med och stödde. Kristen tro var ute och troende människor en aning knäppa. Under 68-revolutionen befann han sig själv långt ut på vänsterkanten bland de hårdföra Leninisterna. De som dominerat 68-vågen blev sedan via sina studier sociologer eller journalister och skulle via sina arbeten arbeta för proletariat och för vänsterns värderingar. Media kom sedan under ett par decennier att domineras av denna grupp vänsterradikala – som i sin retorik inte hade något utrymme för Gud. Religionen var ett opium för folket och skulle om inte utrotas så åtminstone förlöjligas eller tigas ihjäl.
I slutet av 1980-talet hade Skyttes stjärna stigit så högt på himlen att han fick ett eget TV-program – i tidens anda benämnt just ”Skytte”. Starten av programmet sammanföll med en personlig kris. I något av de första programmen kom Göran att beröra ett annars i media tabubelagt ämne och ställde till intervjupersoner frågor om dennes gudstro. Programmet fick ett stort gensvar och de kommande nio årens program kom allt mer att fokusera på existensiella frågor. Flera kristna profiler – som Lennart Koskinen, Ma Oftedal och Ulf Ekman – blev gäster i programmet. Samtalen med dem kom att påverka Göran Skyttes eget liv på ett avgörande sätt.
Göran säger sig alltid ha varit religiös i viss mening. Men mycket länge var det fråga om känslor som han inte fick släppa fram till offentligheten. Han satte sig gärna ensam längst bak i kyrkorna och bad – men han hade innan TV-serien knappt varit med om att be tillsammans med andra människor. Genom TV-programmens profil började han få inbjudningar till olika kyrkliga och frikyrkliga sammanhang, inbjudningar som han ibland accepterade. Då fick han lov att sitta längst fram – i en mer utsatt situation, en situation som krävde något slags avgörande beslut. Och så kom det sig att han till sist ”kom ut” som bekännande kristen. Idag skriver han kolumner i Svenska Dagbladet. Men han reser också runt i landet och berättar som sin väg till tron.
I föredragets avslutningsdel tar Göran upp kyrkans situation idag. Han är kritisk till de ”röda biskoparna” – med den avgående ärkebiskopen i spetsen. Kanske inte för att de är vänster – utan mer för att han tycker att Kristus idag fått en för undanskymd roll i kyrkan. Kyrkan måste koncentrera sig på det den är bra på. Satsa på förkunnelsen om Jesus och hans verk, säger han, i stället för att driva bilbytardagar eller vad det nu kan vara fråga om. Han menar också att vi som kristna gärna mer ser svårigheter och hinder än möjligheter. Men möjligheterna är stora. Vi är inte få – vi är många. Förr var alla med i kyrkan, därför att de måste, men idag är vi med för att vi själva vill. Och menar, Skytte, Gud verkar fortfarande med sin Helige Ande. Han ser sin egen utveckling just som ett verk av den Helige Ande. Gud satte honom som programledare för ”Skytte” för att just öppna den stora möjlighet till dialog i andliga ting som programmet kom att innebära.
Det tillhör ju inte vanligheterna att en känd journalist och TV-profil "konverterar" och blir bekännande kristen. Skytte verkar gå in i rollen med uppriktighet och allvar. Samtidigt är hans föredrag ytterst underhållande och engagerande. Han springer runt på podiet och håller definitivt alla lyssnare vakna. I sin krönika i SvD kan han ibland låta väl konservativ, kan jag tycka. T ex delar jag inte hans tankar i kvinnoprästfrågan och kanske inte heller i den generella synen på kyrkan. Jag tycker att den sociala dimensionen är ytterst viktig och att kyrkan som folkkyrka måste ha en öppen gräns mot de ljumma och halvtroende. Men Göran Skytte är definitivt en mycket spännande röst i mediakören - en av de få bekännande kristna som har en plattform i mediaeliten.
På morgonen - innan Skytte - tog jag denna bild av en del av Guds skapelse.
Snökristaller i morgonsol på broräcket. Vackert eller hur?
Snökristaller i morgonsol på broräcket. Vackert eller hur?
