Bildblogg från Slåttervägen

Carl-Olof Strands blogg

Till sist blev det vinter

Kategori: Allmänt

33897-56

Efter en lång och varm höst och efter en extremt varm första del av januari har det äntligen slagit om och blivit riktig vinter. Upplyftande. Visst känns det lättare att leva när snön har lagt sig på marken och ljusat upp naturen. Vintern ger ju också en föraning om vår. Så länge den inte kommit är det långt till våren. men när snön lagt sig då vet man att det kommer att vända inom en eller ett par månader.

Vi passade på att precis då vintern inföll genomföra vår bergvärmeinstallation. För en vecka sedan borrades ett 170 meter djupt hål genom Södertörnsberget och i veckan var installationen klar. Nu värmer vi alltså vårt hus till stor del med den lagrade solvärme som finns i berggrunden. Ett trolleri kan man tycka, men det verkar som om det fungerar.

Jag hade planerat att ha med en bild från detta tekniska evenemang - men blogg.se vill inte längre ladda upp vilka som helst av mina bilder. Bilden ovan gick dock genom - från en vintrig promenad med Indra och Johanna till Alby. Vinterfrosten glittrar i kraftledningens trådar och träden står kala - i väntan på bättre tider.

Sextioett

Kategori: Allmänt

33897-55

Så har gubben fyllt sextioett. Åren går - allt fortare ju äldre man blir. Är ju nästan en naturlag. Anton som var 1 år i fjol har ju på ett år fördubblat sin livslängd. Medan jag bara ökat den med 1/60, dvs drygt 1,5 procent. Det är klart att det går fortare med åren.

Årets födelsedag kombinerades med julgransplundring, något som då och då var fallet också när jag som barn fyllde år. Vår fina kungsgran hade knappt fällt ett barr på tre veckor och överlevde med glans både godisupphängning och ringdans. Hela klanen Strand var på plats och förgyllde evenemanget. Som avslutning togs ett antal bilder av gammelfar och hans tre barnbarn. Det fjärde "barnbarnet", rottweilerna Indra, fick dock inte vara med på bilden.

Värme

Kategori: Allmänt

33897-53
Sol i november - bilderna tagna 25/11 2006 på Renörsudden, Piteå


Sitter vid datorn på trettondagsafton 2007. Anita ligger till sängs med feber och vinterkräksjuka (som det heter numera). En snabbt smittande variant som hon nog drog på sig vid ett kort besök hos Mor Inga på Norrgården i Piteå. Fram på nattkröken skall jag åka dit på åkomman - om jag åker dit. Inte sä sannolikt eftersom hon och jag aldrig brukar bli sjuka av samma virus.

Det är ju inte mycket till vinter denna vinter. Dag ut och dag in går termometern upp till 7-8 grader. Inte ens månklara nätter verkar kunna få ner temperaturen under noll. 2007 skall bli det varmaste året i modern tid på jorden, tror några av experterna. Den globala uppvärmningen drar upp som det nya hotmolnet över mänskligheten.

De flesta forskare verkar nu mena att temperaturhöjningen är självförvållad. Att det är vår förbränning på några få årtionden av en stor del av jordens lagrade fossila bränslen som orsakar en växthuseffekt. Att solens instrålning inte repellerar mot jordytan på samma sätt som tidigare och därmed successivt höjer temperaturen på jorden. Man pratar om så mycket som fyra graders höjning på ett hundra år. Hur mycket tål livet?

Ganska mycket, troligen, men om domedagsprofeterna har rätt blir det i alla fall stora förändringar i förutsättningarna för livet på jorden. Och stor påverkan på de ekonmiska förhållandena. Städer som översvämmas, öknar som brer ut sig - men också positiva förändringar. Vi i Sverige är ju i bästa fall vinnare på utvecklingen. Jag läste i någon artikel att Sverige klimatmässigt kommer att flytta ca 60 mil söderut. Vi får alltså ett klimat ungefär som i Tyskland, med varma somrar och bara enstaka snötillfällen. Själv kan jag nog klara mig utan vintern om vår, sommar och höst blir varma och sköna. Inget ont som inte har något gott med sig!

Sen är ju inte alla forskar ense om utvecklingen. Vissa menar att det snarare är solens fläckar som förklarar temperaturhöjningen och att den under alla omständigheter inte blir så stor som 4 grader på 100 år. Jordens temperatur har varierat rejält tidigare under människans existens, tänk bara på istiderna här i Norden.

Ja, vi får väl se vad som händer, kortsiktigt med kräksjukan och långsiktigt med klimatet.

33897-54