Bildsurr från Myggan

Efter 14 dagars idogt byggande på boet fick vår geting idag se sitt livsverk försvinna. Sedan den gjort ett antal irriterande rundflygningar kring våra huvuden under frukosten i uterummet var tålamodet slut. När mr eller mrs Geting var på utflykt för att hämta mer byggnadsmaterial knipsade Anita elegant ner boet i en glasburk. Där ligger det nu i väntan på höstterminen då det kommer att få utgöra undervisningsmaterial vid Stimmets skola. När getingen återvände irrade den förtvivlat runt, sökande efter sin bostad. När vi senare på dagen fann den inne i köket avslutades hela historien med ett barmhärtighetsmord. Utan bostad är ju livet ändå inte värt att leva.

Så här långt hade vår getingvän kommit ....


..... när Anita knipsade ner boet och lade det i en glasburk


En vilsen geting irrade länge runt den försvunna boplatsen -
innan vi av ren barmhärighet avslutade dess numera meningslösa liv