Bildsurr från Myggan

Alby med snö, julaftonen kl 11.00

Gubben Strand firar i år sin sextiofjärde jul. Även detta år började vi julaftonen med en långpromenad. Liksom de två-tre senaste åren gick vi fram och tillbaka till Alby. I år ligger snön för en gångs skulle djup i Tyresö. Jag tror att det är mer än 20 år sedan vi hade en så snörik julhelg som denna. På julaftons eftermiddag började dessutom snön glida av det nyanlagda betongtegeltaket på vårt hus på Slåttervägen. Innan kvällen hade nästan all snö glidit av och ligger nu i höga drivor run huset.

Julaftonen förflöt sedan enligt det vanliga upplägget. Barn och barnbarn kom vid 14-tiden. Vi började med kaffe och julfika innan Kalle & Co enligt traditionen släpptes fram i dagens enda TV-påslagning. Sen blev det julmat och därefter tomtebesök och julklappsutdelning. Tomten bröt som vanligt på finska. Jag tror faktiskt att det är samma tomte som återkommer varje år, till barnbarnens stora förtjusning och rottweilern Indras stora förtret. Indra skäller inte ofta - men jultomten måste hon helt enkelt försöka hålla borta från Slåttervägen 89.


L demonstrerar sina läsfärdighethet och läser för A och E ur den bok som Martina skrivit om "Mamma, Harriet och övergångsstället"

När tomtefar gått får gammelfar, dvs undertecknad ta över julklappsutdelningen. Det var före barnbarnen i många år en ganska stillsam tillställning, då jag läste rim och delade ut en klapp i taget , varefter vi sedan tillsammans kollade vad paketet innehöll. Numera är julklapparna dels alldeles för många för en sådan hantering, dels står barnen och hoppar i väntan på nästa paket. Funderar skarpt på att med ålderns rätt dra mig tillbaka från utdelningsuppgiften (som ju i och för sig är naturlig med tanke på min mångåriga anställning i Posten". Kanske får det bli sista gången nästa år, då julen infaller ca 20 dagar före min pensionering.

Kvällen med familjen avrundades med Singstar, ett julklappsdataspel där man sjunger schlager och får poäng för rätt ord och rätt toner. A, 4 år, lyckades medan vi vuxna och Lukas sjöng schlager falla baklänges från soffkarmen, slog ändan i den kinesiska kistan och sedan huvudet i golvet. Men det är segt virke i barn, efter någon minuts tårar var han fit-for-fight igen. Hade det varit undertecknad som gjort samma vurpa hade jag nog legat utslagen än i denna stund.


Singstar före A:s baklängessaltomortal

Den äldre A och jag åkte till sist till Hammarbykyrkans julnattsgudstjänst. Medan julaftonen övergick i juldag sjöng vi äntligen julens sånger och hörde det gamla välkända evangeliet om inkarnationen, om hur Gud kliver ner till vår söndriga värld och blir människa. När vi kom hem var några övernattande familjegäster fortfarande på benen. För J blev sedan natten orolig. Indra behövde ut och pinka fyra gånger under natten. Slutsatsen på morgon blev att hon sannolikt hade urinvägsinfektion. Alltså kom jag och J att sitta tre timmar av juldagens förmiddag på Bagarmossens djursjukhus. När vi kom ut därifrån hade J ett penicillinrecept i fickan och 2.900 kr mindre i plånboken. Det är dyrt att vara hund och bli sjuk på juldagen av alla dagar.

Annars var djursjukhuset en ny erfarenhet för mig. V träffade en rottweilerhane som slitit loss en av klorna, en liten hund som blivit biten av en större över ögat och en hund som fick ett epilepsianfall i hallen och snabbt fördes in till behandling. Men vi träffade också trevliga hundägare och kände oss nästan som den heliga familjen bland alla djuren i stallet för 2010 år sedan.


Den sjuka hunden i juldress på julaftonens förmiddag

Juldagen har sedan förflutit som den brukar, med stilla TV-tittande och julaftonens julmat i repris. Från taket har det fortsatt att rasa snö - men framför sovrumsfönstret ville inte snön släppa taget utan bildade den snyggaste snögardin vi nånsin haft. Jag hann ta några bilder av fenomenet innan snön för någon minut sedan till sist rasade ner.