Bildsurr från Myggan

Carl-Olof Strands blogg

Ingas begravning

Kategori: Allmänt




Begravningsgudstjänsten höll vi i Piteå kyrka

Svärmor Inga Berglund begravdes den 4 januari i Piteå kyrka. En strålande vacker midvinterdag med sol och temperatur ner mot 18 grader minus. Vi fanns i kyrkan och i det närliggande församlingshemmet Kyrkcenter redan vid 11-tiden. Tjejerna övade med kantorn, Eva Edström. Anita och jag kollade att allt blev ställt i ordning inför minnesstunden i Kyrkcenter.

Kl 13 hade alla begravningsgästerna anlänt och begravningsgudstjänsten började. Prästen, en EFS-präst vid namn Krister Berg, officierade avspänt och personligt. Han hade ganska bra fångat upp vad vi berättat om Inga när vi träffade honom före jul. Martina sjöng Bachs ”Bist Du bei mir” och Martina och Johanna sjöng tillsammans Lloyd-Webbers ”Pie Jesu”. Vid avskedet höll Anita ett litet kort tal. Martina fyllde på från vår familj.
 
 
Embla tänder ljus från Gunnar och Petter, som fick stanna i Bagis


Till minnesstunden blev vi 24 personer. Våra närmaste, Ingas bror, ett antal kusiner till Anita med respektive, några stuggrannar samt mina syskon. Inte många men Inga har ju levt så länge att de allra flesta vänner och bekanta från hennes egen generation redan gått ur tiden. Vi kände oss snarast förvånade över att så pass många kom med. Anitas kusiner från Östersund och Härnösand att kört 50 mil i snörök och kraftig kyla och skulle sedan köra samma sträcka tillbaka på kvällen.

Min syster Anna-Lena och hennes man Staffan stod för värdskapet. Minnesstunden började med att Anita förtjänstfullt och avspänt presenterade alla de närvarande. Efter en psalm, ”Guds kärlek är som stranden” blev det mat från Rosenbodan, samma firma som vi använda vid mor Marias begravning för 5 månader sedan. Lax, potatis och sallad, gott och tillräckligt rikligt. Martina tecknade sedan sitt porträtt av mormor. Hon lät Inga ansvara för en dags radioprogram och visade på så sätt upp hennes breda intresseområden. Hon och Johanna avslutade genom att tillsammans sjunga en av Ingas favoritsånger, ”Nu sjunger näktergalen”. Kicki L tog sedan vid och vittnade för familjen Johanssons räkning om hur bra stuggrannar de haft i Inga och Uno. Därefter blev det min tur. Körde mitt bildspel om Ingas liv från det Inga-album jag lagt upp i Photoshop Elements.  Även övriga deltagare fyllde i varför presentationen kanske tog litet för lång tid. Men vi fick i alla fall gemensamt fram ett mycket omfattade och detaljrikt minne av Inga. 

Sedan blev det kaffe och tårta, innan Anita tackade alla och Anna-Lena avslutade med en barninriktad berättelse om den ängsliga sparven. Till sist – och nu hade klockan hunnit bli över 17.00 - sjöng vi ”Härlig är jorden”, den klassiska begravningspsalmen.


Anita i farten med att presentera deltagarna i minnesstunden


Stuggrannar, Anitakusiner m fl


Martina gav en personlig bild av sin snälla och roliga mormor


Anita och jag och Johanna hämtade efter minnesstunden kvällens förplägnad på ICA. Den tog vi med oss till min syster Karins lägenhet, där den närmaste familjen sedan umgicks fram till 21-tiden. När vi kom tillbaka till Solbackagatan för natten gick vi en promenad till den närliggande kyrkogården och tittade på Ingas (och Unos)grav. Först här – med kistdekorationerna och kransarna liggande i den vita snö som skottas över gravplatsen kom tårarna. Nu ligger de där intill varandra. Ett 50-tal meter bort ligger mina föräldrar. Alla har de nu ”gått ur tiden”, men finns ändå kvar i våra minnen som de varma och härliga människor de var i sin krafts dagar. Och kanske, kanske får vi - med ord från den avslutande psalmen i kyrkan – möta dem i en annan tid, i en annan värld och tillsammans med dem en gång sjunga en ny jublande sång.


Sent på kvällen gjorde vi ett kort besök vid graven  ....

.... som vi följde upp med ett dagbesök dagen efter begravningen

KOMMENTARER:

  • Kiki säger:
    2011-01-07 | 10:37:59

    Ett vackert avsked fick fina Inga.

    Kram Kiki Anders o Karin

Kommentera inlägget här: