Bildsurr från Myggan

Carl-Olof Strands blogg

Till Birka med Strömma

Kategori: Allmänt

 
1976 tog jag den här bilden i Ansgarskapellet på Björkö/Birka, en bild som jag då tyckte var en av det bättre jag åstadkommit. Vi gjorde det året en försommarutflykt till Birka - med mina föräldrar och syskon och mina då två barn, 5 och 2 år gamla. Nio år senare, 1985, besökte vi Birka igen, nu på en utflykt med Hammarbykyrkans EFS-förening. Igår på Annandag Pingst blev det tredje gången gillt. Den här gång åkte jag med  Bagisbarnen, deras pappa och deras farmor, alltmedan barnens mamma och min hustru sorterade kläder och annat i barnens hem i Bagarmossen.
  Vi åkte med Strömmas "Mälar Wiktoria" kl 10 från Stadshuskajen. Nattens och morgonens regn upphörde precis då vi gick från T-centralen till kajen, men molnen skymde solen under större delen av de två timmar det tog att åka mellan Stadshuskajen och Birka. Men väl på Birka klarnade det upp och våra 2 tim och 45 minuter på ön gynnades av sol och ganska OK värme. På hemresan kunde vi t o m sitta ute på soldäck och njuta av solen och utsikterna längs inloppet till Stockholm.
 
 
Så här säger Wikipedia om Birka:

  Birka var under vikingatiden en viktig handelsplats i svearnas rike som kan göra anspråk på att ha varit Sveriges första stad, varvid begreppet stad inte kan jämföras med senare städer som Sigtuna och Lund. Alltsedan medeltiden har Björkö i Mälaren, belägen i Adelsö sockenUppland, ansetts vara identisk med denna handelsplats. Den enda skriftliga källan från tiden då Birka existerade är ärkebiskop Rimberts "Vita Anskarii" från runt 870, det vill säga en berättelse om Ansgars liv. Ansgar vistades själv i Birka två gånger. Birka nämns i Ansgarsvitan som Birca, vilket anses vara en latinisering av Björkö. Birka omtalas av Adam av Bremen runt 1070 men platsen låg då öde. Stadsbildningen på Björkö uppvisar stora likheter med Hedeby i dagens Nordtyskland, men paralleller finns även till norska Kaupang.
  Man vet inte vilken kung som lät anlägga Birka omkring år 790 och hur stora hans maktbefogenheter var.[3] På närbelägna Adelsö byggdes en kungsgårdHovgården, varifrån kungen kunde övervaka handeln. Omkring 700–1000 personer antas ha varit bosatta i Birka när staden var som störst. Köpmän från när och fjärran med dyrbara handelsvaror sökte sig till staden. I början kom varor från arabiska länder, senare från Syd- och Västeuropa. Det rörde sig om byteshandel och man bytte inhemska varor som järn, päls, horn och bärnsten mot silvermynt, mynten smältes i regel ner och gjordes om till smycken, därtill inbyttes exklusiva lyxvaror som siden, glas och kryddor.
  Idag finns närmare 3000 gravar på Björkö.Flera olika gravtyper finns representerade, antingen innehållande brand- eller skelettbegravningar. De rika fynden från utgrävningarna berättar om ett samhälle med stark hierarki och stora skillnader mellan både klass och kön.
  År 829 sändes benediktinermunken Ansgar till nuvarande Sverige eftersom en kristen missionär efterfrågats av sveakungen Björn. Vid ankomsten begav sig Ansgar först till kungsgården vid Hovgården på Adelsö för att få kungens tillstånd att verka i Birka. Där grundade Ansgar sedan en kristen församling. Till missionsbiskop för sveaväldet utsågs 832 en släkting till Ebo vid namn Gautbert, som grundade en kyrka i Birka. De troendes antal ska under Gautberts första tid ha ökat, men det asatroende folket tvingade Gautbert att fly ur riket. År 852 återkom Ansgar och fann sin församling i upplösning, men han återupprättade den och byggde ett kapell på mark som kung Olof skänkte.. Två kyrkklockor sändes till Birka av abboten i tyska Fulda (som dog 856), men det är okänt om dessa kom till användning. Erimbert, Gautberts systerson, får ansvar för missionsverksamheten, som dock begränsas till Birka, och avstannar efter Ansgars död.
  Även om korssmycken i gravar visar att några var kristna fram till sin död, fortsatte emellertid sveafolket att dyrka sina gamla nordiska gudar och Ansgars bidrag till Sveriges kristnande blev inte bestående. När Unni, ärkebiskop av Bremen, anlände till Birka 936 så fann han inga spår av missionen. Biskopen avled under vistelsen. Kung Ring var då sveakung enligt Adam av Bremen. Utifrån hans formuleringar så har en del historiker dragit slutsaten att Birkakungarna inte längre var bosatta på Adelsö vid kung Rings tid.
  Som en minnesvård över Ansgar och hans missionsarbete restes år 1834 det stora stenkorset, Ansgarkorset, på höjden inom den gamla fornborgen på Björkö. Formgivningen som keltiskt kors anses vara missvisande, eftersom det associerar till missionärerna från de brittiska öarna, Ansgars "konkurrenter" om att kristna Norden.
 
Jag hade förstås kameran med och i det fina vädret blev det många bilder, både från båtresorna och från ön.
 
Vårt skepp - MälarWiktoria
 
Stadshustornet fotat medan vi väntade på att få gå ombord.
 
Barnen hade med sig sina paddor för den långa, 2-timmarsresan.
 
Vi passerar under Essingeleden.
 

Gunnar hittade ett perfekt ställe - kunde ligga och titta ut över Mälaren och samtidigt titta på film på paddan.
 
En udde längs färden.
 
Ekerö kyrka
 
Grabbar är grabbar - en grupp på skolutflykt till historien.
 
Modell av Birka på öns museum.
 
Vilhelmina inne i Birkas museum
 
Vikingabåtar i hamn
 
Gunnar i den rekonstruerade vikingabyn på ön.
 
En promenad med Gunnar på Birka 
 
Gunnar tittar ut över Mälaren
 
Guiden Emilia vid en av öns gravhögar.
 
Birkagrönt
 
Ansgarskapellet var denna gång stängt för besökare. Kunde inte upprepa bilden från 1976.
 
Från Birka ser man Adelsö kyrka. På Adelsö bodde sveakungen som också härskade över Birka.
 
Ansgarsmonumentet från 1834, beläget på öns högsta punkt.
 
Barnen tillbaka på båten för hemresa. Nu tillät vädret att vi satt ute hela vägen in till Stckholm.
 
Variationer på välbelägna hus vid vattnet längs farleden mellan Birka och Stockholm.
 
Vi passerar under Essingeleden
 
Högalids kyrktorn
 
Höghus i Marieberg
 
Västerbron
 
Mina gamla arbetskvarter i Klara med det nya hotellet vid T-centralen.
 
Efter 6 timmar och 45 minuter var vi tillbaka vid Stadshuset och Stadshuskajen igen.
Kommentera inlägget här: