Bildsurr från Myggan

Carl-Olof Strands blogg

Höstdagar i norr

Kategori: Allmänt

 
Nästan direkt efter hemkomsten från Donaukryssningen gav vi oss av norrut för den traditionella höstvistelsen i stugan på Renörsudden utanför Piteå. Vi valde rätt vecka att ge oss av. Redan längs E4-an lyste höstfärgerna från träden medan himlen blev allt mer molnfri ju längre norrut vi kom. Den första veckan bjöd sedan på det högsta lufttryck vi någonsin uppmätt på stugans barometer, som mest 790 mm kvicksilver. Gav en del dis och moln men de flesta dagarna också sol och bra dagstemperaturer. Idag när vi börjat vecka 2 har dock vädret slagit om. Nu blåser det uppemot 18 sekundmeter i byarna och tallarna och granarna böjer sig norrut i den sydliga vinden. Vi stannar ett par dar till, sedan återvänder vi för att äntligen börja det vanliga höstlivet hemma i Tyresö.
 
På väg norrut stannade vi till i Umeå. Från Bildmuseet tog jag denna bild av Umeälven, som där flöt ungefär lika snabbt som Donau gjorde veckan innan. Men färgerna vittnade om annalkande höst och vinter.
 
End dag gjorde vi från stugan en utflykt till Degerberget på Pitholmen. Solen sken på Renörsudden men när vi kom till Degerberget låg en förmiddagsdimma över nejden. Men skogen stod grafiskt vacker på sluttningen mot bergets topp.
 
På alla bergstoppar i Pitebygden hittar man sådana här stenpartier, rester från istiden. Här går stigen mot bergets topp längs en av stenryggarna.
 
Morgondiset på berget visade hur många spindelnät det finns i våra skogar. Här en liten tall som är helt invävd i spindelnät och där morgondimman fastnat i nätet i form av små vattendroppar.
 
Så här kan ett "dimnät" se ut på nära håll ..............
 
......... och även så här!
 
Från Degerberget vandrade vi ner till Haraholmsviken. Vi stannade ovanför en stuga och tittade ut mot den dimhöljda ön i fonden. En kvinna kom ut och Anita tilltalade henne. Vi gick ner mot stugan och när kvinnan nämnde sin makes namn såg Anita att vi råkat stanna till hos en kusin till hennes pappa, en kusin som hon nog inte sett sedan sin studentdag 1967. Ett märkligt sammanträffande. Ledde till att vi blev inbjudna på kaffe och ett långt samtal om släkt och vänner.
 
Från vårt sommarhus ser vi ett tiotal vindkraftverk vid horisonten. Men kraftigt teleobjektiv blir det dock ganska stora. Här har jag fångat tre av dem på bild tillsammmans med den höstliga skogen på Bondön.
 
En dag under högtrycksveckan var vi hos min syster och svåger och åt surströmming i den stuga de numera äger men som tidigare tillhört min farfar/farmor och min far/mor. Sandlundsviken låg spegelblank när solen började sjunka ner över Ankarskatan i fonden.
 
Runt den 1 oktober går solen upp ca 6.30, ganska rakt ut från vårt sovrum i stugan. Den här bilden tog jag en morgon från min säng, genom sovrumsfönstret.
 
När solen stiger upp över horisonten förändras färgerna ganska snabbt. Här döljs solen av en av våra björkar och himlen har redan blivit orangefärgad, några minuter efter soluppgången.
 
En sen eftermiddag gick vi en promenad i Öjebyn, Piteås gamla stad. På kyrkogården i Öjebyn vilar flera av Anitas förfäder. Här finns både hennes morfar/mormor och farfar/farmor begravda. Här finns också denna lilla platta. Under den vilar en av Anitas mammas syskon, lilla Sigrid som dog i lunginflammation när hon var 2½ år. I familjegraven vilar ytterligare två syskon, som dock dog i tonåren, senare än lilla Sigrid. Sigrids lilla grav känns så sorglig, ett litet barn som inte finns med sin far och mor och syskon i familjegraven utan ligger ganska långt därifrån, bland okända människors gravar.
 
De senaste dagarna har himlen varit molnig med bara korta stunder då solen gjort sig påmind. Här är det fortfarande nästan vindstilla och solen tränger ner genom molnen över Leskär vid horisonten.
 
Idag slog vädret om och det började blåsa kraftig sydvind. I byarna uppmäts uppemot 18 sekundmeter. Vågorna rullar in igen och tallarna och granarna på stugans sydsida böjer sig ner över oss. Men de har stått många år i vindar från havet och kommer säkert att hålla sig upprätta även om vinden tilltar ytterligare. Vi kurar inne i stugan, tittar på TV och surfar via vårt alltid väl fungernande Pite Open - nät.
 
 
 
 
 
Kommentera inlägget här: