Bildblogg från Slåttervägen

Carl-Olof Strands blogg

Att överleva dagen

Kategori: Allmänt

 
Vi har en bok som heter "Att överleva dagen" och som innehåller bilder tagna av den fantastiskt skicklige fågelfotogfrafen Brutus Östling. En fågels liv är en ständig kamp för brödfödan och för att hålla sig undan för andra fåglars attacker. Den tid som är särskilt livsfarlig för en fågelunge är den dag då den lämnar boet och skall klara sig själv i den hårda världen. Just nu är det sådana farliga tider för fågelungarna.
 
Talgoxungen på bilden ovan kom idag nertrillande från trädet som finns rakt över gatan från vår garageuppfart. Jag satt i bilen och kollade instruktionsboken och såg fallet mot gatan. Väl nere på  gatan satt ungen stilla, verkade lite chockad kan man säga. Vi hade tre av barnbarnen hos oss och jag kallade på dem. Tillsammans övervägde vi alternativa möjligheter att rädda ungens liv.
 
Den äldsta av de närvarande telningarna, E, tog efter en stund ungen i egna händer, lyfte upp den och placerade den i gröngräset under det träd den fallit från. Där satt den och övervägde sin framtid, men efter en stund flaxade vingarna till och den lyfte och flög över gatan i riktning mot ett av äppelträden på vår tomt, det äppelträd där vi har fågelmatningsanordningar. Sedan tappade vi den ungen ur vår åsyn och dess framtid är därmed fördold för oss.
 
Under detta äppelträd med fågelmat hade vi tidigare på dagen bevittnat en annan talgoxunge, kanske från samma kull, som rörde sig sakta på marken, pickande efter nedfallna frön från fröautomaten i trädet. Våra barnbarn följde ungens rörelser på mycket nära håll, de försåg den med vatten och den tog t o m något frö från ett av barnens händer. Men inte heller den ungen har vi koll på längre.
 
Kanske överlevde ungarna dagen, kanske inte. Klart är i alla fall att dagen då man lämnar är en dag fylld av risker.
 
Här räddas ungen från risken att bli påkörd där den satt mitt på vår villagata.
 
Den här andra talgoxungen raglade tidigare på dagen runt på marken under fågelmatningsanordningen i vårt ena äppelträd. Hade svårt att hålla sig upprätt, trillade omkull av och till.
 
Här försöker S närma sig ungen med frön.
 
Snart var ungen i närheten av barnens händer.
 
Här är alla tre barnbarnen "bänkade" på första parkett för att följa utvecklingen.
 
Talgoxungarna vinglade mest fram på marken, men den här bilder ger oss i alla fall visst hopp om att de överlevde sin första dag utanför boet. Den här ungen har lyckats ta sig upp på en av äppelträdets grenar och har kanske snart fått koll på matanordningen och kan använda den. Lycka till i livet, säger fotografen och hans barnbarn.

Isbladskärret

Kategori: Allmänt

 
Våra exkursioner i fågelrika områden fortsätter. Idag på morgonen blev det en tur till ett mycket centralt beläget fågelområde, nämligen isbladskärret på Djurgården. Kärret var från början en havsvik som hette Isbladsviken. Namnet kommer från ett jägarboställe som låg vid viken och som hette "Isbla". på 1980-talet slutade man att länspumpa träskmarken och då blev Isbladskärret en förnämlig fågelsjö. Isbladskärret är en del av Nationalstadsparken. Runt kärret betar ett femtontal nötkreatur och hjälper därmed till att hålla terrängen öppen.
 
Vi parkerade på norra sidan av Djurgårdsbrunnskanalen och gick via vägbron över till Djurgården. Framme vid Isbladskärret tog vi in på "Kronprinsessan Victorias och Prins Daniels kärleksstig som följer kärrets västra sida. Här rör man sig i en vildmarksliknande natur, svår att förknippa med Djurgården. Stigen anlades år 2010 av Djurgårdsförvaltningen och var en gåva från Världsnaturfonden till brudparet i samband med deras vigsel.
 
Vi hade kaffe med oss och tog en fika i den sydöstra änden av kärret. Tillbaka följde vi gångvägen längs Djurgårdsbrunnskanalen. I kanalen kom roddare och paddlare och längs kanalen passerad motionslöpare, varav det såg ut att gå tre tjejer på en kille. Över oss svävade länge en rovfågel som vi tror var en ormvråk.
 
Vi passerade över Djurgårdsbrunnskanalen till Södra Djurgården och följde sedan gångvägen mot öster.
 
Här har vi vikt in på Victorias och Daniels kärleksstid längs Isbladskärrets västra sida.
 
Från stigen såg vi de här hägrarnas bon. Det skall finnas minst 30 häckande hägerpar vid Isbladskärret, hägrar som sägs ursprungligen ha rymt från Skansen.
 
Sveriges nationalfågel, koltrasten, sjöng förstås vackert i skogen.
 
Runt kärret betar det kor.
 
En liten blomma på en buske vid kärret.
 
En vigg visade upp sina ungar.
 
Här gjorde vi en fikarast med utsikt mot det på sommaren ganska gröna kärret. Eken i förgrunden var än så länge bara lätt angripen av den snedstreckade ekstylmalen, som annars invaderat Stockholms ekbestånd detta år.
 
En grön spegling
 
Medan vi fikade fick vi besök av denna björktrast .....
 
... och av den färggranna steglitsen.
 
En häger stog stilla i det grunda vattnet.
 
En skrattmås gjorde oss närgånget sällskap en stund.
 
Längs kanalen promenerade denna guldglänsande uppenbarelse förbi .......
 
..... och i kanalen passerade olika flytetyg.
 
Över oss svävade denna rovfågel, som vi tror ör en ormvråk.

Slottet i våra hjärtan

Kategori: Allmänt

I augusti 1970 kom vi till Tyresö från Piteå. Ganska snart efter att vi kommit hit gjorde vi ett besök vid Tyresö slott. Då insåg jag att vi bytt upp oss, åtminstone i ett avseende. Ingenstans i Norrbotten eller Västerbotten (vi hade ju pluggat några år i Umeå) och för den delen inte i hela Norrland fanns det en miljö liknande den vid Tyresö slott
  En magnifik slottsbyggnad, en vacker park belägen vid en liten havsvik och full av annorlunda träd, en liten landsortskyrka i rött tegel. Kanske har slottet haft en viss betydelse för att vi blivit kvar här i den trivsamma kommunen Tyresö.
  Häromdagen tog vi med oss goda vänner från Älvsjö - med rötter i Västerbotten resp Skåne - till slottet. Vi gick "stora slottsrundan", kan man kanske säga. Vi startade från parkeringen vid prinsvillan, tittade på prins Eugens gamla bostad som numera är vandrarhem och vandrade sedan vidare över den bro som går över Follbrinksströmmen till slottet. Vi fortsatte genom slottsparken ut till Notholmen, där vi intog förfriskningar, och gick sedan ända längst ut på Notholmens spets mot Kalvfjärden. Och sedan tillbaka till bilen via Tyresö kyrka. Allt i strålande eftermiddagssol och lagom värme.
  Kameran var med och gav även vid detta besök ett antal bilder som jag inte tagit tidigare trots många fotovandringar i slottets omgivningar.
 
Prins Eugens villa, numera vandrarhem. Där kortet är taget finns också rester av grunderna till Tyresöhus, en byggnad som användes som försvarsverk redan innan Tyresö slott byggdes av Gabriel Oxenstierna på 1600-talet.
 
Här bakom prinsvillan sägs prins Eugens mest berömda målning, Molnet, ha kommit till. Kanske är det denna kulle som varit inspirationen till kullen i prinsens målning?
 
I utkanten av slottsparken finns den gamla trädgårdsmästarbostaden, en sagoliknande byggnad som fått stå modell för nybyggda hus i närheten av slottet.
 
I slottsparken kan man gå en pilgrimsvandring förbi ett antal stationer som bygger på biskop Martin Lönnebos "frälsarkrans". Vid varje station finns "pärlor" i form av runda stenar i olika format som representerar ämnen att reflektera över under vandringen. Här en bild av "hemlighetspärlorna", tre vita pärlor som är menade att fyllas med personlig betydelse, hemligheter mellan individen och Gud. Vid varje station finns också information av turistisk karaktär om slottet och slottsparken.
 
 Här har vi tagit oss längs ut på Notholmen och blickar ut över Kalvfjärden, en vik av Östersjön som avvattnas via ett sund längst bort vid horisonten.
 
Vid Notholmens spets mot Kalvfjärden fanns ett andpar. Här hannen i vacker dräkt.
 
En bild av vassen i sundet mellan Notholmen och det mörka skogslandet i söder.
 
Tyresö slott - slottsgården sedd från den ena flygeln.
 
Slottet ur en ovanlig vinkel
 
Ett av slottets torn
 
Här rastar vi i slottets och kanske t o m Tyresös mest fotograferade plats, den portal som vetter mot slottsparken och den stora "slottseken". Här har bl a mängder av bröllopspar låtit sig fotograferas.
 
Tyresö kyrka
 
 Ett kors vid Tyresö kyrka