Bildsurr från Myggan

L och A ser sin far förlora - något de tog med jämnmod

Vår förstfödde son, M, har ju alltid varit en idrottskille. I mer än tio år följde vi honom runt på Tyresö FF:s 71-ors matcher, de sista åren i början av 90-talet i ungdomsallsvenskan. Efter ett uppehåll på några år blev det nästan elitsatsning igen, men nu i innebandy. Med Trollbäckens IBK gick han ända upp i division 1. Nu är han inne på sitt 37:e år - men fortfarande ägnar han mycken tid åt innebandy och korpfotboll. Nu spelar han för Hanviken i division 5, inte så glamoröst men lite bekvämare med träning och mindre tvång att alltid stå till lagets förfogande.

Idag var faktiskt nästan hela M:s familj - mor, far, systrar, systerdotter och hans egna två söner - på plats i Strandhallen (passande namn på hallen eller hur). Det måste erkännas att det var länge sen vi såg någon av hans matcher. Men idag blev det i alla fall av. Hur det gick? Nja, inget vidare. Stropparna från Handelshögskolan hade ofinheten att vinna med 10-7 på proletära Hanvikens hemmaarena.