Anita och Gotska Sandön från m/s Gotska Sandön.
Den 31 juli 2013. Tre år efter att mamma Maria gick ur tiden. Vi som lever vidare ägnade den dagen åt en heldagsutflykt till Gotska Sandön. Uppe redan 06.00 till en solig morgon. Båten m/s Gotska Sandön avgick 08.30 med ett 60-tal passagerare. Överfarten tog ca 3,5 timmar. Sjön var gropig - men vi klarade oss från illamående. Vi satt längst ner och bak i båten med utsikt mot horisonten och det hjälper ju till att minimera illamåenderiskerna.
Solig och ganska varm morgontur från Nynäshamn till Gotska Sandön. Många satt ute i solskenet.
Gotska Sandön ligger ca 4 mil norr om Gotland. Den är ca 8 km lång och 4 kilometer bred och består av sandstränder och tallskog, här och där blandad med lövskog. Längst i norr i anslutning till udden Bredsand finns en bebyggelse - ett antal bostäder och en f d skolbyggnad. Vidare finns där en lägerplats med ett tiotal stugor och ett STF-vandrarhem. Dessutom ett kapell uppfört på 1950-talet efter att det ursprungliga kapellet från 1893 som brann ner 1934. Även på den sydöstra delen av ön finns ett antal hus, bl a Gamla gården. Sandön har ingen naturlig ankringsplats. Var man tar i land beror på vindriktningen den aktuella dagen.
På Sandön körde båten upp på den nordöstra stranden - kallad Las Palmas - och vi fick embarkera via en trappa i fören. Det tunga bagaget fördes från båten till en lastvagn via en langarkedja, där dock vi som bara skulle stanna över dagen inte behövde vara med utan i stället fick information av en av ö-guiderna. När min Haglöfssäck kommit ner drog vi genast iväg norrut mot Beckrevet och vidare mot Bredsand. Solen sken, en segelbåt låg för ankar utanför stranden, havet låg lugnt i lä för de sydvästliga vindar som skapat vågor under vår överfärd.
m/s Gotska Sandön kan köra direkt upp på stranden, en nödvändighet eftersom ön saknar hamn. Denna dag tog vi på grund av västvindar i land vid "Las Palmas" på nordöstra stranden.
På väg mot Bredsand i norr sken ännu solen
Efter ca 4 kilometers sandstrandsvandring, vilket är ganska tungt, kom vi fram till en byggnad vid stranden. Där tog vi av inåt land och kom efter någon kilometer till Fyrbyn. Vi missade själva fyren men besökte i stället ett Naturrum i öns gamla skola. Utanför den byggnaden satte vi oss och åt vår medhavda pastasallad. Tur att vi tog rasten redan då - för snart mulnade det på. Vi vandrade vidare mot Lägerplatsen, där det finns stugor och vandrarhemsbäddar at att hyra, tältplatser mm. Här hittade vi ett antal torrdass, som vi var i stort behov av just då. När vi gick ut ur den lilla stugbyn började regnet att falla.
Det tidigare skolhuset i Fyrbyn, numera Naturrum med information om ön. Här åt vi vår medhavda lunch. På ön finns ingen handelsbod, så all proviant måste medföras hemifrån.
I den lilla stugbyn vid Lägerplatsen finns bl a denna stuga - med ett intressant namn.
Eftermiddagen blev sedan en riktig regnprövning. Vi stannade först vid byns lilla och vackra kapell innan vi gav oss av längs skogsvägen söderut. Efter ca 4 kilometer fanns en nerfart till Las Palmas men vi fortsatte ytterligare ett par kilometer ner till Säludden. Här lyckades vi efter lite letande hitta sälobsevatoriet, ett plank med små hål i genom vilka vi kunde se flera sälar och en otrolig massa skarvar, som satt och uthärdade regnet med nerböjda huvuden. Nu var rejält blöta, rakt igenom regnställen.
Kapellet från 1950 som ersatte det 1934 nerbrunna kapell som invigdes 1893.
Jobbigt att behöva stödja detta fallna träd.
I strilande regn gick vi 6 kilometer genom tallskogen.
Vacker undervegation i tallskogen
Vi beskådar i hällande regn sälarna på Säludden och en öns skarvkoloni, som också använder sig av den skyddade udden som replipunkt. Vi fick titta på sälarna genom små håll i ett träplank som uppförts i strandkanten. Just denna udde på ön har i övrigt besöksförbud.
Sista etappen från Säludden tillbaka till Las Palmas var ca 2 kilometer och den gick vi längs stranden. Regnet var nu mindre intensivt - men vi var rejält trötta efter att ha gått totalt minst 12 kilometer på mer eller mindre sandig mark. Men vi tog oss i alla fall till samlingsplatsen, dit övriga hemresenärer också anlända. Vi tog en stund lite skydd mot regnet under en av öns stora tallar i strandkanten.
Båten hade under vår övistelse varit till Fårösund och vänt. Den hade nu med sig ett ganska stort gäng som skulle tillbringa natten på ön. En langarkedja hjälpte till att lasta av all packning. När passagerarna från Fårösund lämnat skeppet blev det vår tur att bilda langarkedja och ta ombord "vår" packning. Trots att vi samlades redan vid 17-tiden tog det ca 45 minuter innan fartyget kunde lämna stranden och sätta kurs mot Nynäshamn.
Anita avvaktar liksom andra besökare båtens ankomst under ett träd vid stranden.
Här är m/s Gotska Sandön på ingång till Las Palmas strand. Medan vi vandrade runt på ön åkte båten till Fårösund tur och retur.
Vi kom nästan sist ombord och fick till att börja med inga sittplatser. Vi lyckade liksom många andra byta om till torrare kläder och hittade så småningom också platser att sätta ner våra blöta bakdelar på. Jag tillbringade dessutom en rejäl del av resan uppe på däck. Där var många föräldrar med barn, barn som mådde illa av båtens guppande framfart i de gamla dyningar som var huvudanledningen till vågorna. Mot slutet av resan ökade vinden i styrka, vilket förstärkte båtens rullningar, Vinden kom rakt från babords sida, vilket inte är helt enkelt för båtens kapten att hantera.
Under hemresan var antalet som satt ute på däck betydligt färre än på utresan. Men ett antal föräldrar med sjösjuka barn var efter ett tag tvunga att sitta därute med barnen - för att tvinga dem att se horisonten. Mitt intrycka är att man inte blir sjösjuk så länge man har koll på horisonten och båtens rörelser.
Här har vi fått fastlandet inom synhåll samtidigt som vinden friskade i.
Till Nynäshamn kom vi strax före kl. 21.00. Även här blev det att ställa upp i en langarkedja innan vi kunde sätta oss i bilen och börja hemresan. Innan vi lämnade Nynäshamn blev det att äta var sin hamburgare - mycket goda - på en invandrardriven restaurant. Sen körde vi hem i ett tilltagande mörker. In över Stockholm låg ett rejält åskmoln, som också sent ikväll har tangerat Tyresö och gett oss lite blixtar och dunder.
Över Nynäshamn låg vackra moln som lockade till att avsluta denna lilla berättelse med ett par Nynäsbilder.
När vi nu summerar Sandödagen känns det som om vi var borta ett par dar hemifrån. En lång och upplevelserik dag ger en sådan känsla. Vi är nöjda - men om vi är så begeistrade att vi återvänder till Gotska Sandön det får framtiden utvisa. Ön består ju egentligen bara av två saker, sand och tallskog. Inne i skogen blev det fort enformigt att vandra. Och stränderna - som är några mil långa totalt - ser ut likadant som på Stenskär, Piteskärgårdens pärla, ca 45 minuters båtresa från vår sommarstuga. Och båten - för mycket folk ombord, för trångt och lite allmänt smutsigt och slitet, tyckte vi. Allt talar för att vi om vi återvänder satsar på åtminstone en övernattning. Då blir man mindre beroende av att vädret är fint och man slipper att göra två ganska jobbiga sjöresor samma dag.
