Bildsurr från Myggan

Rödfibbla är en  lågväxt till medelstor flerårig ört  med ovanjordiska utlöpare. Stjälken är nästan  bladlös men har ofta ett par små blad, den är borsthårig och kan bli en halv meter hög. Utlöparna är ganska kraftiga  med likstora blad. Bladen är lansettlika eller spatelformade och  har långa hår samt en del stjärnhår, de är  dock aldrig filtludna på undersidan.   Rödfibbla blommar i  juni-juli, blomkorgarna är oftast många och sitter i  ganska täta kvastlika samlingar. Holkfjällen är  svarthåriga och ser därför mörka ut, och de har  också körtelhår och en del stjärnhår.  Blommorna är klarröda eller orangeröda, de inre är  oftare ljusare än de yttre och kan ibland vara gulaktiga.  Rödfibbla omfattar en mindre antal småarter och är  oftast lätt att känna igen på den  röda blomfärgen. Den kan endast förväxlas med  eldfibbla (P. blyttiana), vilka  dock skiljs genom att blommorna är orangegula på ovansidan  och att bladen saknar stjärnhår eller har sådana endast  på undersidans mittnerv. Former med nästan helt gula blommor  som bara har en aning rött förekommer och utgör  övergångar till ängsfibbla (P. caespitosa). 

Utbredning. Rödfibbla är sällsynt  men förekommer från Skåne till Norrbotten. I Sydsverige  påträffas den oftast i kulturskapade miljöer som  parker, gräsmattor och vägkanter, medan den i norra Sverige  också växer i ängsmarker och  ängsbjörkskogar i  fjälltrakterna.

Etymologi. Artnamnet aurantiaca kommer av  latinets aurantiacus (guldgul) och syftar på de centrala  blommornas ofta orangegula färg.