Efter covid
Kategori: Allmänt
A har nu varit hemma i en dryg vecka. Livet återgår sakta men säkert till det normala. Idag tog vi fram bilen ur garaget där den - med undantag av en 2-kilometersresa - stått oanvänd i en månad. Nu kom den till användning igen. Vi körde ut till Tyresö slott och promenerade ut på Notholmen. Där hade sommarcaféet öppet. Vi köpte kaffe och åt var sin stor kanelbulle. Mellan dismolnen såg vi en glimt av blå himmel, men solen vägrade även idag att lysa över vår plats i världen. Den lyste fint på julafton, men det är nog nästan enda gången sedan slutet av november.
Att jag är "på banan" igen märks också på andra sätt. Medan vi var covidsjuka tappade jag allt intresse för det som hände i världen. Men nu kan jag intressera mig för nyheter av olika slag igen. Donald Trumps försök att förstöra den amerikanska och indirekt hela den västerländska demokratin höjer nu åter min irritationsnivå till rekordhöjder. Att Sverige och hela EU ligger efter med covidvaccineringen är också ett uppenbart irritationsmoment, viktigare än den jakt på syndabockar i julhandeln och julfirandet, som just nu verkar vara det mest upprörande i våra media.
Såg häromkvällen filmen om Greta. Väckte mina tankar om det oerhört stora behovet att över hela världen starta en snabb och effektiv utfasning av alla fossila bränslen. Äta mindre kött i all ära, men borde inte alla världens makthavare i stater och multinationella och nationella företag efter pandemin prioritera den fossila utfasningen framför alla andra åtgärder?
Men det finns också mycket positivt som händer. Att vetenskapen lyckats ta fram covidvaccin på mindre än ett år är en sådan fantastisk sak. Likaså att digitala verktyg som Zoom, Google Meets etc gjort digitala skollektioner och styrelsemöten möjliga är ett annat under vi bevittnat det senaste året. Och förstås att Donald Trump snart inte längre är USA:s president. Det gör mig t o m nästan lycklig.
Bilderna som följer är från dagens besök vid Tyresö slott och Notholmen.
