Bildblogg från Slåttervägen

Carl-Olof Strands blogg

100 år sedan mamma Maria föddes

Kategori: Allmänt

 
Idag den 23 oktober 2018 skulle min mamma, Maria Strand, ha fyllt 100 år. Hon fick inte uppleva sin 100-årsdag men hon levde länge, avled den 31 juli 2010, dvs för drygt åtta år sedan. Maria föddes 1918 i Blåsmark, en liten by utanför Piteå. Hon var näst äldst av sex syskon. Hennes far var Fritz Oskar Lundberg och hennes mor Hilma Lovisa Lundberg, f Dahlbäck. Bägge föräldrarna var födda 1887. Marias far dog tidigt och Hilma blev ensam med de sex barnen. Maria ackorderades ut till släktingar och bodde aldrig hemma sedan hon fyllt nio år. Hon fick som ungdom möjlighet att studera ett år på Solviks folkhögskola, en gyllene period i hennes liv. Hon arbetade - innan hon gifte sig med min far, Gunnar Strand - bl a som vårdbidräde på ett skolhem i Kåbdalis och på ett ålderdomshem i Byske.
  1944 gifte hon sig med Gunnar och de bosatte sig på Storgatan 16 i Piteå, uppe på i det hus där Gunnars far, min farfar, drev en speceributik. 1946 föddes jag, 1948 min syster Karin och 1952 min syster Anna-Lena. 1954 kunde Maria och familjen sedan flytta in i ett nybyggt tvåfamiljshus på Mellangatan 26. Där upplevde jag och mina systrar barn- och ungdomsår med en hemarbetande mamma, som tog emot oss med mjölk och bullar när vi kom hem från skolan på eftermiddagarna. Bekvämt för oss, men kanske lite tråkig tillvaro för Maria. Hon hade nog mått bra av att under 60- och 70-talen ha ett arbete.
  När Gunnar gick i förtida pension i slutet av 70-talet levde Maria upp och tillsammans fick de femton mycket aktiva och glada år som pensionärer. Gunnar dog dock redan 1992, 77 år gammal, och åren efter detta trauma blev mindre lyckliga för mamma Maria. 1993 sålde hon huset och flyttade till en lägenhet, där hon blev kvar tills hon en bit in på 00-talet fick flytta till ett äldreboende i Hortlax. Där avled hon 2010, mätt på livet.
 
Jag tror det här är det första foto där Maria finns med. Det är eleverna i Blåsmarks skola, gissningsvis runt 1925. Maria finns i andra raden, längst till vänster.
 
Här är Maria med i ett gäng tjejer från Blåsmark. Hon står längst t h i bilden. Jag känner även igen hennes syster Elin, framför Maria, och hennes brors då blivande hustru Ebba, längst till vänster.
 
Här en tidig ungdomsbild av Maria. Gissar att hon är i 15-årsåldern. Kanske taget i samband med konfirmationen?
 
Den enda bild som finns av Marias mamma, Hilma, och hennes sex barn. Stående: Elin, Maria, Cyrena och Göran. Sittande lillebror Holger, Hilma och Barbro. Bilden bör vara tagen ca 1935.
 
En lekande Maria uppe till höger. Med på bilden är också Anna Lundberg, gift Pettersson (nere till vänster) Anna var kusin till Maria och Marias mesta kamrat under ungdomsåren.
 
Här syns Maria längst till höger - intill en av Blåsmarks första bilar (gissar jag).
 
Den här bilden, där Maria syns längst till vänster, tror jag är tagen under Marias år på Solviks folkhögskola, en gyllene tid i hennes liv.
 
En bild av Maria och arbetskamrater tagen på ålderdomshemmet i Byske, där Maria arbetade några år i början av 1940-talet.
 
I  början av 1940-talet dök denne stadsbo upp i Marias liv. De träffades på EFS-gården Storstrand utanför Piteå, han följde en henne och ett par andra cyklande Blåsmarkstjejer hem till byn och så var kärleken etablerad.
 
Maria och Gunnar gifte sig på sommaren 1944 i Hortlax kyrka. Här det officiella bröllopsfotot.
 
Gunnars bror Tore gifte sig med Inga Juliusson, en "stockholmska". Gunnar och Maria åkte ner och deltog i deras bröllop i Stockholm. Här är de bägge unga paren framför Stockholms stadshus.
 
En bild till från Stockholmbesöket i samband med Tores och Ingas bröllop.
 
Ett porträtt av mamma Maria från tidigt 1940-tal. Hon bör vara mellan 20 och 25 år på den här bilden.
 
Ungefär samtidigt som Hitler dog i Berlin och andra världskriget i Europa kom till ett slut avlades jag och föddes sedan i januari 1946. Här Maria med sin förstfödde.
 
1954 flyttade vi in i det nybyggda huset på Mellangatan 26 i Piteå. Här Maria i det nya, fräscha köket, tillsammans med min farmor Hilma.
 
Ett av mina första egna foton av min mor. Taget runt 1962, då hon alltså var ca 44 år. Dvs lika gammal som min äldre dotter är idag 2018.
 
Ett annat Maria-porträtt, från 1960-talets senare hälft. Taget framför stugan på Fårön.
 
1971 föddes mitt första barn, som också blev Marias första barnbarn.
 
1978 fyllde Maria 60 år. Pappa Gunnar hade blivit förtidspensionär och de levde sedan under några år ett fint och rikt liv tillsammans - med bl a långa resor, ja en resa förde dem faktiskt ända till Samarkand!
 
En resa gick förstås till Israel. Här står Maria tillsammans med min ingifta moster Karin framför en av templets gamla murar i Jerusalem.
 
Maria 1980
 
En fräsch och frisk 68-årig Maria på en bild från 1986.
 
1992, när Maria var 74 år, dog maken Gunnar i en hjärntumör. En traumatisk upplevelse för Maria, som efter en tid inte vill bo kvar i huset. Det såldes 1993 och Maria flyttade till en fin lägenhet i det som brukade kallas "Vatten och bröd - husen" längs Sundsgatan i Piteå. Världen krympte för henne - färre vänner, ingen bil och mycket annat på den negativa livsskalan. Men på somrarna hämtade vi ibland ut henne till vår sommarstuga på Renörsudden. den här bilden är från ett sådant tillfälle runt år 2000.
 
Ett annat stugbesök, från 2003. Nu finns det en rullator med.
 
Den här bilden är tagen på Marias 85-årsdag, den 23 oktober 2003. Fram till dess höll hon ihop psykiskt. Men efter födelsedagen tappade hon orken och på senhösten 2003 fick hon plats på ett äldreboende i Hortlax.
 
Maria hann uppleva fem barnbarnsbarn. Hade hon levt idag skulle hon ha haft 13 barnbarnsbarn och ett 14:e nära förestående. Här en bild från 2006 - med lilla Embla.
 
Under de sju åren på äldreboendet fick Maria allt svårare att gå "för egen hand" och blev så småningom sittande i rullstol. Hon blev även dement, med en - som jag dock tycker - tveksam alzheimersdiagnos. Hon kände igen oss ända till sin död, förstod att hon fått barnbarn och sjöng med i de gamla väckelsesångerna när jag tog fram hennes gitarr och sjöng för henne. Dement, men alzheimer var det nog inte, tänker jag.
 
I juli 2010, när vi alla barn och barnbarn fanns i Piteå för sommarsemester, fick mamma Maria en lättare feberinfektion. Hon slutade äta och tynade sedan bort på ungefär tre veckor. Vi kunde under de veckorna finnas hos henne och hålla henne sällskap under den utdragna dödsprocessen. Här sitter vår yngsta dotter Johanna vid hennes bädd.
 
Den 31 juli, några månader innan hennes 92-årsdag, avled Maria stilla och lungt i närvaro av alla barn med respektive. Även vår dotter Johanna var med. Begravningen hölls ett par veckor senare i Piteå stads kyrka. Här tar vi, flertalet av hennes efterkommande, ett sista farväl av Maria vid hennes just igenfyllda krav på kyrkogården i Piteå.
 
 
 
  

Med Martina Kiibus på naturvandring

Kategori: Allmänt

 
 
Sedan några år arrangerar Tyresö kommun naturvandringar med guide varje vecka under vår- och höstsäsongen. Den som svarar för guidningen är Martina Kiibus som också är en av de anställda inom Tyresö naturskola. Genom naturskolan får kommunens grundskoleklasser tillgång till praktiska natur- och miljölektioner i Alby naturreservat - med Alby friluftsgård som bas.
 
Vi har länge tänkt hänga med på någon av dessa naturguidningar. I lördags blev det äntligen av. Lördagens vandring ägde rum på den halvö som heter Bergholm och som går ut i sydostlig riktning från Tyresö slott. På holmens norra del ligger bostads-/fritidshusområdet Solberga, på dess södra del ett område,  som liksom holmen i dess helhet heter Bergholm.
 
Holmens nordöstra del vetter mot Kalvfjärden. Den är bevuxen med en s k gammelskog, ett skogsområdet där ingen avverkning skett på många, många år - om ens någonsin. Det var i den här gammelskogen lördagens vandring med Martina Kiibus ägde rum. 
 
Vi blev bortåt trettio Tyresöbor som samlades vid busshållplatsen vid Tyresö kyrkan kl 10.00 på lördagsmorgonen. Vi vandrade först en kort bit på Brakmarsvägen och efter att vi passerat Fatbursströmmen drog vi in i Bergholmsskogen. Där gick vi sedan omkring i nära fyra timmar innan vi kom tillbaka till parkeringen via det som kallas Lilla Tyresö, numera vandrarhem. Lilla Tyresö - till skillnad från Stora Tyresö (Tyresö slott) var tidigare bl a sommarbostad för målarprinsen Eugen, vilket gör att platsen också brukar kallas prinsvillan.
 
Under vandringen berättade Martina inspirerat om mossor, lavar, tickor och andra svampar och om den gammelskog som vi tog oss igenom. Vandringen var inte direkt lätt, kanske skall man snarare kalla den svår. Upp och ner för de södertörnska bergsknallarna, över och under av ålder fallna träd, över hala stenar och rötter. Fikarasten tog vi nere vid Kalvfjärdens strand, med utsikt mot Notholmens spets i riktning Kalvfjärden, rakt över det smala sundet. Vandringen förde oss också upp till slottets gamla vattenreservorar, dit vattnet pumpades upp från Fatbursströmmen för att sedan finnas tillgängligt för slottets innevånare.
 
Våra Fitbitklockor visade ca 8000 steg och nära 6 kilometer när vi slutade vandringen. En normal stegranson - om än i en mer jobbig terräng än där vi normalt rör oss.
 
På kartan syns bostadsområdena Solberga och Bergholm på den halvö som också heter Bergholm. Längst i norr på kartan syns Tyresö kyrka och Tyresö slott.
 
Vid vandringens start längs Brakmarsvägen finns den här vackra växtligheten på den klippvägg som uppstod när vägen för några år sedan breddades.
 
Efter att vi passerat bron över Fatbursströmmen lämnade vi Brakmarsvägen och gav oss in i gammelskogen. Ganska snart kom vi upp på en höjd med utsikt mot Tyresö slott. Där finns denna gamla vattenreservoar som försåg slottet med vatten, vilket pumpats upp från Fatbursströmmen.
 
Från höjden med vattenreservoaren syntes slottet genom skogen. Kunde ta foton
av slottet från ett håll som jag aldrig prövat tidigare.
 
Martina berättade under vandringen bl a om de mossor som täcker marken i gammelskogen. De hette takmossa, husmossa, vitmossa, björnmossa mm. Här är en av dessa mossor. Vilken av de olika mossarterna jag fotade lyckades jag dock inte lägga på minnet.
 
En slät och vacker björkticka på en gammal björk.
 
Döda träd är en naturlig del av det som Martina kallade gammelskog - en skogstyp hon var mycket förtjust i, sade hon.
 
Skägglav - som jag tycker liknade min Piteåsvågers stora skägg.
 
Honungsskivling på en gammal gran. Ser ut som en snäll svamp, men nu fick vi lära oss att den tar död på de träd den angriper. Enligt Wikipedia ger den upphov till s k vitröta och sägs orsaka skador för miljardbelopp inom den europeiska skogsindustrin.
 
 
Gammelskogen - dött och levande i en salig blandning.
 
Naturguiden in action
 
Vi tog vår matrast mitt emot Notholmens klippor, där vi varit och badat ett antal gånger genom åren.
 
Längst ut på Notholmens spets mot Kalvfjärden stod detta par och njöt av utsikten.
 
Utsikten mot Tyresö slott från vår rastplats.
 
Perspektiv på slottet från Bergholms strand
 
 En gammal björk - bemängd med fnösktickor.
 
Ytterligare en fnöskticka
 
Ett "John Bauer-parti" i gammelskogen.
 
Röda lönnlov fanns det också i skogen.
 
Vandringen avslutades vid Lilla Tyresö. Här fanns gott om dessa röda bär. Hagtorn? Kanske en prydnadsbuske från någon annan del av världen? Någon som vet?
 
På sluttampen passerade vi också den plats där prins Eugen skall ha målat sin mest berömda tavla, den som heter Molnet. Dock inte så lätt att känna igen sig från tavlan. 
 
*********************************
 
Efter fyra timmar var vi så tillbaka till utgångspunkten. För den som vill göra fler naturvandringar med Martina Kiibus som guide finns här en länk till de vandringar som återstår denna höst

https://www.tyreso.se/uppleva--gora/natur-och-friluftsliv/naturguidningar.html
 
 

Mellan sommar och höst

Kategori: Allmänt

 
I början av augusti kom vi hem till Tyresö igen efter sommarveckorna i Piteå. Sedan ett par dagar är vi tillbaka i sommarhuset för lingonplockning mm. Här har jag samlat några av mina bilder från de veckor som förflutit mellan Piteåvistelserna.
 
Vi har gjort några skogsvandringar till sjöarna i Tyresta nationalpark. Här är vi vid Långsjön - som man bl a når från en parkering längs vägen till Vissvass.
 
Den varma och soliga sensommaren har gett oss många stunder i vårt uterum i Tyresö. Vi har då bl a gästas av harkrankar som den här.
 
Fönsterkarmarna i vardagsrummet målades senaste i september för 30 år sedan, dagarna innan vi flyttade in i huset på Slåttervägen. Nu har de målats igen. Här tvättas karmarna innan målningen.
 
Vårt ständigt pågående stegprojekt förde oss en dag till Trollbäcken, där vi hittade denna ihåliga ek.
 
Med våra bästa vänner i "Fredagsgruppen" gjorde vi en söndag ett besök på Vätö. Det blev surströmming hos herr och fru K. Bryggan går en bit ut i Norrtäljeviken.
 
De dagliga vandringarna för oss ofta ner till de närliggande Kolardammarna i Tyresö. Här huserar året runt ett gäng änder.
 
Den 1 september deltog SeniorNet Tyresö i Tyresöfestivalen. Här tar ordförande i klubben en groupie-bild av sig själv och sina medhjälpare.
 
Smågrabbarna från Täby tillbringade en helg hos morfar och mormor. Polisfordonet är populärt!
 
Inne i nationalparken ligger vår hemliga lilla humusrika sjö, dit vi drar då och då. Här en bild från ett septemberdopp.
 
I vår hemliga sjö växer många vackra näckrosor.
 
På en sten vid stranden satt de här sammanbundna trollsländorna. Vi undrar vad som pågick.
 
Den varma sensommaren har lockat många till sena septemberbad. Här passerar vi Albybadet, där en hel skolklass badade i eftermiddagssolen.
 
S har fyllt 10 år i september. Hon kommer varje fredag eftermiddag till oss. Men här klättrar hon i äppelträdet hemma på Myggdalsvägen.
 
Ett randigt foto taget från vårt vardagsrum. Framför vårt hus parkerar regelmässigt denna taxi, varefter föraren ger sig iväg uppåt Slåttervägen.
 
Den senaste helgen sprang J, vårt yngsta barn, Stockholms halvmaraton, för 4-5:e gången. den här gången var målet att klara de 21 kilometrarna på under 2 timmar. Hon kom i mål på 1.59.38! Fanklubben var på plats och tog emot henne vid Operan.