Bildsurr från Myggan

Enligt motionsexperterna skall man vara ute och röra sig minst en timme varje dag. Det annars ganska ouppnåeliga målet har jag i alla fall klarat denna påskhelg. Medan Johanna varit och kört snöskooter i Dorotea har jag och Anita haft hand om Indra, Johannas rottweiler. 2½ år har gumman hunnit bli, är alltså i sina bästa tonår översatt till den mänskliga livslängdsskalan.

Det kanske är den tonåriga uppstudsigheten som gör att Indra inte går helt stabilt och lugnt vid min vänstra sida..  Det är så att man förstår varför Johanna haft besvär med en av sina axlar det senaste året. Det rycker än åt det ena, än åt det andra hållet, allt eftersom de trevliga lukterna drar henne till sig. Ibland hittar hon en pinne och då tar hon den i munnen och drar iväg hemåt eller också kommer hon fram till mig, trycker pinnen mot mina byxor och tycker att jag skall brotta den ur hennes rejäla gap och sen kasta iväg den så att hon får springa och hämta den.

Påsken har bjudit på blandad väderkompott. Soligt, kyligt och blåsigt och idag på annandagen plötsligt ett försök av vintern att ta tillbaka kommandot. Dagens middagsvandring med Indra fick vi delvsi genomföra i snöglopp. Men nysnö är alltid fotografiskt värdefullt och jag kom hem från promenaden med några bilder av Indra och den grafiskt intressanta nysnön.