Bildsurr från Myggan

Medan vi övade inför konserten i Hammarbykyrkan gick solen ner mellan husen, denna den kortaste dagen på året

Fram till idag hade Stockholm - enligt vanligtvis tillförlitliga media - bara haft sju soltimmar under december. Idag sken solen från morgon till eftermiddag och decembernoteringen för soltimmar borde åtminstone ha fördubblats. Idag är det också årets kortaste dag och längsta natt. Alltså kan man med foga säga att nu vänder det. Kanske inte i världsekonomin men i alla fall är det obestridligen så att från och med idag blir dagarna åter ljusare. Man har överlevt ännu en mörk och regnig höst.

Den har dagen har bjudit på ljus också i ett annat avseende. Den kör där Anita och jag är med sedan många år, Hammarbykyrkans kör, har idag haft sin årliga julkonsert. Sannolikt har det aldrig låtit så bra någon julkonsert som i år. Vi har fått ett antal nya och relativt unga tjejer i sopranen med bra röster och även altstämman har kompletterats med lite ungdomlig fräschör. Tenor och min egen stämma, basen, är dock oförändrat gubbig.

Idag vandrade vi in sjungande "Keep your lamps trimmed and burning" och med ljus i händerna. Sen sjöng vi den sedvanliga julrepertoaren och dessutom rockade vi loss med ett par gospels, dels "Go tell it on the mountain" och dels Händels Halleljuakör i gospelsättning. Vi kompades då mycket förtjänstfullt på piano av gospelpianisten Jonas Walve. Vi hade också hjälp av solister - Sun Erkensten, Annika Hedlund och Maria Engström - och av organisten/pianisten Staffan Björklund , flöjtisten Markua Näslund och bongotrummisen Anna Hallberg.

Ikväll har jag vunnit min största tennisseger någonsin. 11-1 blev det. Mot vem vågar jag inte avslöja - den kunde ju bli pinsamt för honom. Kanske är det den lediga morgondagen som triggade den fina formen.


 Hammarbykyrkan övar i dagens sista solljus