Såpafeminist - jag?
Kategori: Allmänt
M har alltid trivts bättre i vattnet än ovan på det. Någon "stjärna på is" blir hon aldrig och inte heller hennes far
Jag brukar inte citera andra bloggar - men idag måste jag göra det. På M:s blogg "Alla mina hemligheter" hittar jag nämligen följande epos:
Min käre far har nu sent omsider fått upp ögonen för ojämställdheten i "tävlingssåpornas" värld. Att ilskan vaknar först nu beror nog mest på att han för första gången (sedan Expedition Robinsons glansdagar) verkligen är engagerad i en sådan. Det är Stjärnor på is som han tycker är så bra.
I lördags när juryn fällt sin dom och det var upp till folket att rösta var pappa så upprörd att det fräste om honom. Han hade till och med blivit "Josefin" med Josefin Sundström.
- Nu kommer Josefin att åka ut, det fattar man ju, sa han och höll en lång utläggning om hur orättvist det är i konståkningens värld, eftersom det är kvinnan man tittar på mest, och att det därför är mycket lättare för amatörmännen att göra bra ifrån sig än det är för amatörkvinnan (alltså Josefin).
Jag och mamma kände oss nog lite mer vana vid denna orättvisa. Jag försökte flika in att det är så i alla liknande program. Det ingår i patriarkatet att kvinnor är svekfulla mot sitt eget kön och röstar på männen, medan männen väljer att rösta på männen. Men pappa lugnade sig inte utan kastade sig i stället över telefonen och ringde och röstade.
- Jag fick prata med henne personligen, sa han nöjt när han hörde hennes röst på telefonsvararen.
Tyvärr var pappas ansträngningar förgäves, "Josefin" röstades ut, för er som helt har missat Stjärnor på is.
En interiör från Slåttervägens TV-rum från i lördags. Att kvinnor i Sverige inte förstår sitt eget bästa och röstar på män i såna här sammanhang kan man ju kanske förstå. Men att expertpanelen låter sig luras av de manliga "stjärnornas" kvinnliga proffspartners utstrålning är mer förvånande. Nu är Josefin ute ur leken och då får nog lördagarnas "Stjärnor på is" vara för min del, programmet har förlorat sin charm.
