Sicilien - de första fem dagarna
Kategori: Allmänt
Efter många om och men kom vi oss till sist iväg till Sicilien. Vi hade den här resan inbokad redan i juni - men Anita föll från en stege i trädgården och fick en - numera botad - skada på en ryggkota. Alltså ställde vi in resan och bokade om den till september. Men kvällen innan vi skulle åka råkade jag ta de två sista stegen nerför källartrappan i ett okontollerat steg. Jag föll och stukade foten. Eftersom planet till Sicilien gick först vid 18-tiden hann jag med att på tisdag besöka läkare och få en remiss till Nacka närakut, där man röntgade foten och konstaterade att inget var brutet. Alltså körde vi vidare från Nacka direkt till Arlanda och kom ändå i god till till flygets avgång till Catania på Sicilien.
Nu är vi sedan tisdag kväll i turistorten Giardini-Naxos, belägen på Siciliens östkust, mitt mellan Catania och Messina. Norr om Giardini-Naxos, uppe bland kullarna, ligger den berömda staden Taormina, ett klassiskt resmål redan för de första Medelhavsturisterna på 1800-talet. Vi bor på ett hotell som heter Arathena Rocks. Det ligger på en udde, alldeles vid den klippiga havsstranden. Hotellet är en något bedagad skönhet, som nog en gång i tiden haft en femstjärnig ambition, men som nu bara lever upp till tre stjärnor. Bra läge vid havet och mycket trevlig pool är väl hotellets styrkor, däremot är maten, det trådlösa nätet, luftkonditioneringen och en del annat inte helt OK. Och dessutom luktar det av och till illa i badrummet. Inte riktigt kloaklukt - men på gränsen. Nåja, vi är ju utomlands och i Italien och kan förstås inte förvänta oss svensk standard på allting. Väljer man ett trestjärnigt hotell får man också räkna med vissa brister.
Redan den första morgonen i hotellrummet blev vi varse hotellets perfekta läge för soluppgångsbilder. Ca 06.30 stiger solen varje icke molnig morgon upp ur havsdimman som en vacker ballong. Den är fotograferingsbar i ca 5 minuter, sedan lyser den redan för starkt. Här passerar en båt på väg ut ur Giardini-Naxos hamn medan solen ganska snabbt stiger ur havet.
Någon minut senare är ballongen en bit högre upp på himlen.
Vi har gjort en hel del resor till Medelhavet - men aldrig har vi haft ett hotellrum med balkong så nära havet. Här har solen hunnit en bit upp på himlen. De första dagarna låg havet så gott som spegelblankt och luften dallrade i den mer än 30-gradiga värmen.
Siciliens nordöstra hörn, där vi är, domineras av Etna, Europas största aktiva vulkan. När vi gick ut för middag den första kvällen tog jag denna bild av Etna från strandpromenaden.Det pyser ständigt rök ur flera olika kratrar på Etnas topp. Just nu är inget utbrott på gång - men det har varit 2-3 stycken bara under 00-talet.
På vår udde står Nike - segergudinnan - staty.
På torsdag åkte vi med på en av Fritidsresors utfärder. Vi kom då bl a till Taormina och vandrade liksom tusentals andra turister längs stadens affärshuvudgata. Turistbutiker, serveringar och kyrkor fanns i en väl avvägd blandning även i denna stad. Dock påmindes vi om vår österrikiske vän Rudis namn på Salzburgs turistgata. Han kallade den "Idiotenrenn". Lite så kändes det även i Taormina. Bara för mycket av turism.
Torsdagens utfärd förde oss också upp till Castelmola, en stad mycket spektakulärt belägen på en bergstopp ovanför Taormina. Brant, brant åt alla sidor. Man undrar faktiskt hur man för flera hundra år sedan kunde bygga hus i sådan extrem bergsmiljö.
Taormina är tydligen ett intressant resmål också för kryssningsturister. Häromdagen låg två kryssningsfartyg på redden hela dagen. Det här hör till Holland America Line.
Det andra kryssningsfartyget är här på väg ut ur hamnen, fotograferat från vår hotellbalkong. Fartyget var försett med master, så uppenbarligen går det även att segla det.
Även söndagmorgonen bjöd på soluppgång . Nu var det lite molnigare än de första dagarna.
Söndag gjorde vi en ny utflykt med Fritidsresor och lilla Sofie, som kämpade bra som guide. Vi besökte då bl a Randazzo, en stad norr om Etna, några mil in i landet från Giardini-Naxos. Här pågick en stor söndagsmarknad, som vi klarade av ganska snabbt. I stället ägnade vi lite tid åt stadens arkitektur. Randazzo är den enda större stad runt Etna som aldrig dränkts av lava från vulkanen, varför många gamla byggnader är bevarade. Liksom denna vackra arkförsedda gränd i staden.
Den här skylten satt vi en av stadens torg. Italiensk glass är ju en speciell läckerhet, som vi hittills prövat en gång på resan.
Vi kom också till en vingård på Etnas norra sluttning. Företaget som driver vingården heter Patria och deras mest kända vin heter inte överraskande Etna. Man producerar 850000 liter vin varje år (om vi fattade rätt). Här är vi i vinkällaren och beskådar de från Kroatien importerade trätunnorna, som sedan fyllts med Etnavin. I varje tunna ryms det 15000 liter vin. Självfallet fick vi också smaka Patrias viner inne i deras gästhus. Goda viner som på plats kostade 7,5 Euro. I Systemets kataloger verkar andra Etna-viner ligga på en prisnivå på över 200 svenska kronor. Men snåla som vi är blev det inga lönsamma inköp på plats på gården.
På vingårdens gårdsplan odlades det vackra rosor. Här en röd ros med Etnas topp i bakgrunden.
Sista stoppet på söndagsutflykten var Linguaglossa, en stad på Etnas nordsluttning, som är utgångspunkt för vägarna mot vulkanens topp, liftanläggningar för skidåkning mm.
På söndagkvällen slog vädret om ordentligt efter de första dagarnas mer än 30-gradiga hetta. Molnen hopades i norr och fram på kvällskvisten lystes himlen kontinuerligt upp av blixtar. Men åskan var långt borta, vi hörde inget muller på hela kvällen.
Därmed har vi rapporterat av de fem första av våra planerade 15 dagar på Sicilien. Det kommer sannolikt mera.
